Tre historier om framgång, rikedom och de mänskliga upplevelsernas natur

“Jag hedrar dig och älskar dig: men varför bryr du dig, medborgare av denna stora och mäktiga nation, så mycket om att samla pengar, ära och rykte, och så lite på visdom, sanning och att förstärka din själ?”

– Socrates

Ibland kan några stycken ur en historia vara värt tusentals ord. Här är mina tre favoriter kring framgång, rikedom och den mänskliga upplevelsen. De två första är hämtade från boken “Enough” av John C. Bogle med undertexten “De sanna måtten kring Pengar, Karriären och Livet”. Den första är en dikt skriven av Kurt Vonnegut; den andra är berättad av Fred Craddock. Den tredje kommer från den zenbuddhistiska läran som jag använt tidigare i min bok “Supercoach”.

Under de år som gått så har dessa historier hjälpt mig att ta ett kliv tillbaka, sakta in och njuta av mina dagar mer än nånsin…

1. Om bästsäljande författare och miljardärer

Sann historia, Ord av heder:

Joseph Heller, en rolig och tongivande författare har dött,
och jag fann mig på en rik miljardärs fest på Shelter Island

Jag sade “Joe, hur känns det att veta att vår värd tjänade
mer pengar igår än din roman “Moment 22” dragit in
under hela sin livstid?”

Joe svarade, “Jag har något som han aldrig kommer att ha.”
Jag sa, “Vad i hela friden skulle det vara Joe?”
Joe svarade, “Kunskapen att det jag har tillräckligt.”

Inte så illa! Vila i frid!

2. Prästen och vinthunden

Jag misstänker att det kanske inte riktigt gick till på detta sätt men jag låter Dr. Fred Craddock dela en häpnadsväckande historia om hans möte med en gammal vinthund som hans systerdotter nästan adopterade…

“Tävlar du fortfarande?”, frågade jag hunden.

“Nej,” svarade han.

“Varför inte det? Blev du för gammal för att tävla?”

“Nej, jag har fortfarande lite tävling kvar i mig.”
“Vad var det då? Slutade du att vinna?”

“Jag vann över en miljon dollar till min ägare.”

“Vad var det då? Blev du dåligt behandlad?”

“Åh, nej,” svarade hunden. “När vi tävlade så behandlade de oss som kungar.”

“Skadade du dig?”

“Nej.”

“Så varför?” pressade jag på. “Varför?”

“Jag slutade.”, svarade hunden.

“Du slutade?”

“Japp,” svarade han. “Jag slutade.”

“Varför slutade du?”

“Jag slutade eftersom jag efter alla år av springande lade märke till att kaninen jag jagade inte var verklig.”

3. Den rika mannen och tiggaren

För många år sedan så satt det en man vid sidan av en flod försjunken i djupa tankar då han blev avbruten av en tiggare från en by i närheten.

“Var är stenen?” krävde tiggaren att få veta. “Jag måste få den värdefulla stenen!”

Mannen lyfte sitt huvud och log åt tiggaren. “Vilken sten är det du söker?”

“Jag drömde en dröm,” började tiggaren, svårt att hålla tillbaka strömmen av ord, “och i den drömmen så sade en röst till mig att vid sidan av floden så skulle jag finna en man som skulle ge mig en sten av stort värde, så stort att den för gott skulle göra slut på min fattigdom!”

Mannen begrundade vad han hade hört, sträckte sedan in handen i sin väska och drog fram en stor och magnifik diamant.

“Jag undrar om det var denna sten?” sa mannen vänligt. “Jag fann den på vägen och om du verkligen vill ha den, så får du mer än gärna ta den.”

Tiggaren kunde knappt tro sin lycka. Han knep snabbt åt sig stenen och sprang sedan tillbaka till byn, rädd att mannen skulle ändra sig.

Ett år senare återvände tiggaren, nu iklädd något mer passande för en man i hans rika ställning, till floden sökandes efter sin anonyma välgörare.

“Min vän, du har återvänt!” sa mannen, som fortfarande satt på sin favoritplats där han njöt av fridfullheten i strömmen av vatten nedanför honom. “Vad har hänt?”

Tiggaren närmade sig mannen vördnadsfullt.

“Många härliga saker har hänt mig sedan du gav mig den värdefulla diamanten. Jag är rik, jag har funnit en hustru och byggt ett eget hem. Jag kan nu ge andra arbete och ägna mig åt det jag vill, när jag vill och med vem som helst.”

“Så varför har du återvänt?”, frågade mannen.

“Jag ber dig,” sade den rika tiggaren. “Lär mig förstå vad inom dig det var som tillät dig att ge mig diamanten så lätt.”

Denna vecka, gör ditt bästa att uppskatta ditt liv och alla människor i det. Du har tillräckligt. “Kaninerna” du jagar är inte riktiga. Och glöm inte att det finns något levande inom dig som kommer att berika ditt liv långt bortom hela världens rika tiggare.

Ha roligt, lär dig massor, och lycka till med ditt utforskande!

Michael